Läggning av tak med betongpannor på parhus i Blåsut, Johanneshov

Betongpannor på parhus i Blåsut, Johanneshov läggs ofta om när det äldre ytskiktet har tappat sin täthet, pannor har börjat suga vatten eller underlagspappen närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. På den här typen av bostad behöver taket dessutom fungera väl i skarven mellan hushalvorna, där anslutningar, ränndalar och plåtdetaljer ställer högre krav på passning än på ett friliggande sadeltak. Arbetet omfattar därför både ny taktäckning och genomgång av underlag, ventilation och infästningar så att hela takfallet fungerar som en sammanhängande konstruktion.

Beskriv ditt projekt

Så läggs betongpannor på parhus i Blåsut, Johanneshov

På parhus med betongpannor börjar takarbetet med att det befintliga ytskiktet lyfts av steg för steg. Pannor, nockmaterial, läkt och äldre beslag tas ned så att råspont eller annat underlag blir åtkomligt för kontroll. På tak från senare delen av 1900-talet förekommer ofta sprickor kring spikfästen, fuktpåverkan vid genomföringar och slitage nära takfot där vatten och snö belastar mest. Skadat trä byts ut innan nytt tätskikt läggs. Underlagstäckningen dras med överlapp enligt produktens anvisningar, och vid känsliga detaljer som skorsten, takfönster och vägganslutningar förstärks tätningen med remsor och anpassade beslag.

Läktning och bärlinjer anpassas till pannmodulen

När underlagspappen eller underlagsduken är på plats monteras ströläkt och bärläkt. Ströläkt ligger ofta i dimension 25 x 38 mm och skapar en luftspalt mellan underlag och yttertak, medan bärläkt anpassas efter vald betongpannas täckande mått, ofta omkring 310 till 375 mm mellan läktraderna beroende på modell. Första läktraden vid takfoten justeras noggrant så att nedersta pannraden får rätt vinkel och avvattning mot hängrännan. På parhus är det vanligt att båda takfallen behöver linjera snyggt mot nock och skiljelinje, vilket gör inmätningen extra viktig innan pannläggningen fortsätter uppåt.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Plåt och genomföringar kräver tät passning

Fotrännor, hängrännor, vindskivebeslag, skorstensbeslag och eventuella ränndalar monteras eller byts i samband med omläggningen. Där två hushalvor möts förekommer lösningar med brandvägg, uppdragna plåtar eller särskilda anslutningar som måste hållas täta och samtidigt följa takets rörelser. Takgenomföringar för avluftning och ventilation förses med tätande stosar anpassade till pannprofilen. Snöskydd, takbryggor och infästningar för stege placeras så att lasten förs ned i bärande del och inte bara i läkten. För infästningar och tillträdesanordningar används produkter som följer tillämpliga delar av SS-EN, och arbetet på taket hanteras med fallskydd enligt Arbetsmiljöverkets krav.

Tekniska detaljer som påverkar livslängden

Betongpannor är robusta men kräver ett underlag som håller rätt nivå genom hela takfallet. Om läkten vandrar någon centimeter eller om råsponten är ojämn syns det snabbt i pannraderna, särskilt i sidoljus. Därför riktas underlaget upp innan de sista raderna läggs. Nock brukar byggas med ventilerad lösning så att varm och fuktig luft kan lämna takkonstruktionen utan att regn driver in. I takfot säkras luftintaget med fågelband eller ventilationslist. På så sätt minskar risken för kondens på undersidan under kalla perioder när inomhusluft söker sig upp mot yttertaket.

Särskilt i tätare villaområden märks det hur vindtryck påverkar gavlar och hörn. Därför förankras pannor i utsatta zoner enligt leverantörens monteringsanvisning, och fler pannor låses vid takfot, gavel och nock än mitt på fallet. Resultatet blir ett tak som står emot både slagregn och byig vind bättre. För byggnader där vindsutrymmet används för förvaring eller där isoleringen har förbättrats i efterhand blir samspelet mellan ventilation och täthet ännu viktigare, eftersom ett varmare innertak annars kan ge isbildning vid takfoten under vintern.

Skicka din förfrågan